Och ett vanligt men livsfarligt missförstånd
Stål används ofta som byggnadsstommar som bär hela fastigheten. Dels för att det stjäl mindre utrymme än till exempel betong, dels för att det är betydligt mer flexibelt, inte minst i samband med ombyggnationer. Andra stålkonstruktioner som ofta behöver brandskyddas är till exempel byggkranar och byggbaracker med tillhörande fundament. Men stål används i alla typer av byggnader – från bostäder till shoppingcentrum.
I projektet Urban Escape vid Gallerian i Stockholm fick TBT i uppdrag att bland annat skydda stålstommen för byggbodar, och för byggkranar som står på Jakobsgatan och Regeringsgatan. Det sistnämnda för att minimera riskerna att konstruktionen rasar vid en eventuell bilbrand.
Vi bad Bengt Lundin på TBT, Täby Brandskyddsteknik berätta mer om brandskydd av stål.
Hej Bengt, ni jobbar ju med förebyggande brandskydd av alla tänkbara material och i alla tänkbara sammanhang. Vad är det för speciellt med brandskydd av just stål?
Fördelen med att använda stål är kanske mest uppenbar i moderna kontorsbyggnader med sina stora glasfasader, där man ska klara hög belastning även med relativt klena dimensioner. Stålet väger mindre än betong vilket är en klar fördel till exempel vid byggnationen av höga hus. Men det finns även en nackdel, eller snarare en sak som man måste se upp med.
Om den omgivande temperaturenen blir alltför hög, vilket normalt sker i samband med brand, kan stålets bärighet snabbt försämras så att hela konstruktionen viker sig. För att förhindra detta skyddar man stålet, antingen genom att måla det med brandskyddsfärg eller genom att montera på brandskivor eller brandisolering.
När rekommenderar ni brandmålning respektive brandskivor eller brandisolering?
Rent funktionsmässigt är det i princip likvärdigt, så länge det görs på rätt sätt. Det finns alltid normer och krav som skall uppfyllas. Brandmålning och brandskivor används framför allt av estetiska skäl, när ytan är synlig i miljöer där människor ska vistas. Men eftersom det nästan alltid kräver rostskyddskomplettering och annat förarbete är det oftast dyrare. Vi förklarar gärna, och ger råd och rekommendationer, men i slutänden får kunden själv avgöra vilken metod man vill satsa på.
Vem ansvarar för materialvalet? Och är all brandskyddsfärg lika bra?
Vanligtvis har byggföretaget redan i bygghandlingarna specificerat vilken brandfärg eller brandskiva som ska användas i varje projekt, men det händer ofta att vi kan föreslå ett bättre och billigare alternativ. Många lurar sig på att välja den föreskrivna, kanske billigare brandfärgen fast man måste måla flera gånger vilket blir dyrare, eller att brandisoleringen inte håller lika länge. Men det handlar inte bara om ekonomi. Dåliga materialval innebär också en större belastning på miljön, som verkligen är en hjärtefråga för oss.
När det gäller brandskivor och brandisolering är det sällan några problem med själva materialet, där är det snarare yrkeskunskaperna som avgör kvalitén. Att man vet vad man sysslar med, helt enkelt.
I vilken fas av ett byggprojekt kommer brandskyddet in i bilden?
Bra att du ställde just den frågan. Det enkla svaret är: så tidigt som möjligt i byggprocessen. Alltför ofta kommer vi in alldeles för sent. Om stålet redan är inbyggt i väggarna kan det både medföra onödigt merarbete och dyrbara förseningar. Ingen kan heller begära att platschefen, projektledaren eller arbetsledaren känner till exakt vad som krävs för brandskyddet.
Om till exempel ett brandmålat stål ligger direkt an mot en annan yta har brandskyddet i praktiken ingen effekt. Det beror på att brandfärgen har en svällande effekt och måsta ha ett fritt utrymme på minst 30 mm runt profilen för fylla sin funktion. Det gäller verkligen att se till helheten. Så vi ställer gärna upp i början av projektet, långt innan själva brandskyddet av stålet ska göras.
Vem kontrollerar att brandskyddet verkligen är effektivt?
De besiktningsmän som genomför kontroller ser så klart över dokumentationen, egenkontroller och hur det ser ut på ytan, men har ofta inte den tid som krävs för att kontrollera utförandet, att hela stålytan är täckt av ett tillräckligt tjockt färglager. Vi som gör jobbet efterkontrollerar alltid, och gör då bland annat så kallade my-mätningar för att säkerställa just detta.
Vi som ser hur det verkligen ser ut på fältet kan bara konstatera att det tyvärr finns en hel del mer att göra inom det här området.
Brandskydd av stål, handlar det bara om nybyggnation?
Nej, även i samband med ombyggnationer måste man se till att stålet är lika väl brandskyddat som trä och andra byggmaterial. Dels kan det finnas nya och strängare normer, dels kan stålet ha utsatts för väder och vind eller mekanisk påverkan som har förstört skyddet.
Brandkravet i en befintlig fastighet kan även förändras om man byter verksamhet, tex om ett kontorshus byggs om till exempelvis ett hotell. Många byggare ringer ofta till oss och rådfrågar om just dessa typer av situationer.
Vilka är de vanligaste missförstånd ni stöter på när det gäller brandskydd av stål?
Oj, vilken fråga … Jo, här är ett bra exempel på ett missförstånd som dessutom kan vara direkt livsfarligt.
Alla i byggbranschen har inte helt klart för sig vad klassificeringen av brandskydd innebär i praktiken. Den anges ju med bokstaven R (för resistens eller motståndskraft) och ett tal som anger hur många minuter som brandskyddet kan hålla elden borta. Låt oss nu säga att du har en stålbalk som enligt kraven ska skyddas enligt brandklass R60, och i stället för att måla den med brandskyddsfärg, bygger in den i en vägg med brandklass EI60…
Ja, det borde väl ge ett likvärdigt skydd, eller?
Nej, verkligen inte! Den målade stålbalken ska verkligen klara minst 60 minuter i hetluften, men väggen är bara byggd för att klara 30 minuter från var sida. Klassningen av väggen utgår nämligen av det sammanlagda skyddet av väggens båda sidor, det vill säga 30 + 30 minuter. Så, om det börjar brinna på ena sidan väggen når elden fram till det oskyddade stålet redan efter en halvtimme.
Det här är bara ett exempel på varför kunskap och erfarenhet bokstavligen är livsviktig inom den här speciella branschen.